måndag 28 december 2009

Salmiaks öden och äventyr

När Lili i Särna tipsade om Moni Nilssons ungdomsbok Semlan och Gordon läste jag den. Och blev stormförtjust, så förtjust att jag var tvugen att fortsätta läsa Moni Nilsson. Hon har faktiskt skrivit mer än Tsatsiki! Så nu har jag läst böckerna om Salmiak.


När vi först träffar Salmiak är han en liten, rädd och mobbad pojke, som bor i Norrnäs (en liten by, någonstans i svenska fjällvärlden). Salmiaks mamma är egentligen från Stockholm och håller på att bli galen av den norrländska vintern. Salmiaks pappa sitter bara framför sin dator. Salmiaks värsta plågoandar är Anna-Sara, Per-Jonas och Per-Jonas dumma pappa. En dag, när de plågar Salmiak som värst, dycker Spocke upp ur tomma intet. Äntligen har Salmiak en vän, men det är tyvärr bara han som kan se honom. Alla utom farmor tror att han hittar på. Tillsammans hittar Salmiak och Spocke på allehanda bus och annat skoj. Och när Salmiak börjar skolan träffar han ytterligare en vän, Clint-Clint-Henrik (han heter egentligen bara Clint-Henrik, men han stammar så fasligt).



I Salmiak och Hedda har Salmiak och hans föräldrar flyttat till Stockholm. Hemskt tycker Salmiak, som längtar så efter Clint-Clint-Henrik att han knappt vill leva längre. Och mamma och pappa har inte tid med honom. Men det finns ljusglimtar i tillvaron, till exempel Hedda. Hon hör dåligt, men är å andra sidan starkast i klassen. Så när Kasper och Axel är taskiga mot Salmiak, försvarar hon honom. För Hedda är kär i Salmiak. Det finns andra trevliga typer i Stockholm också, Ibbe, Tsatsiki och Retzina. Men hemma i Norrnäs går det sämre och sämre för Clint-Clint-Henrik. Han pappa dricker mer och mer, föräldrarna bråkar mer och mer. Tillslut blir det bestämt att han ska få flytta till fosterhem. Salmiak tycker att hans hem vore det perfekta fosterhemmet, mamma Mia och pappa håller inte med.
Slutet är öppet, och kan läsas både positivt och negativt. Om man köper att Spocke är en verklig figur, så flyr Salmiak och Clint-Clint-Henrik med honom till en annan dimension. Om man, som tråkig vuxen, läser Spocke som ett utslag av Salmiaks fantasi, då slutar sagan med att pojkarna kastar sig huvudstupa från ett träd. En akt i desperation, för att deras Romeo och Julia-saga inte kan få ett lyckligt slut.
Böckerna om Salmiak är väldigt, väldigt sorgliga. Salmiak och Clint-Clint-Henrik far mycket illa, eftersom de vuxna runt omkring dem inte klarar av att vara just vuxna. Kapitlet i första boken, där Salmiak går på pyjamasparty, var så hemskt att tårarna skvalade ner i mitt morgonkaffe.
Moni Nilsson tar föredömligt barnens parti. Jag tror att sådana här böcker är nyttiga att läsa för vuxna, om inte annat bara för hur minnas hur fruktansvärt orättvist allting kunde vara när man var liten. Sen är det inte bara nattsvart, såklart, då orkar man ju inte läsa. Böckerna rymmer en massa humor och värme. Kärleken mellan Salmiak, hans farmor, Clint-Clint-Henrik och Hedda är så fint beskriven att man får hopp om mänskligheten. Även slutrepliken innehåller hopp:
- JAG TROR! skrek [Salmiak] igen. JAG TROR PÅ SALMIAK KARLSSON!
/Klara

onsdag 23 december 2009

Allt du vill (och inte vill) veta om vampyrer


Vampyrboken av Ulf Sindt är en lättläst och trevlig (nåja) faktabok. Här får man veta hur vampyrer ser ut, hur man avslöjar dem och hur man skyddar sig. Sindt berättar om några av de historiska figurer och fenomen som man tror att myten om vampyrer kommer från. Dessutom innehåller boken ett par gastkramande berättelser om vampyrer och andra blodtörstiga typer (riktigt otäcka, Ulf Sindt skönmålar inte). Allt levererat på ca 50 luftiga och tjusigt illustrerade sidor. Perfekt för den som kan läsa lite grand och är intresserad av vampyrer och skräck. Eventuellt kan man behöva hålla någon i handen lite när man läst klart.
/Klara

måndag 14 december 2009

Sista julnöten!

När vi kom hem klädde Lasse och Bosse och jag vår gran. Pappa hjälpte också till. Vi hade röda äpplen undanlagda på vinden, som vi skulle ha till julgranen, och så tog vi av pepparkakorna som vi hade bakat. Och korgarna som vi gjort hos farfar, la vi russin och nötter i. Och vaddänglarna, som mamma hade i sin gran, när hon var liten, satte vi också upp. Och så förstås en massa flaggor och ljus och karameller. O, vad granen var vacker när den var färdig!
Sen var det dags att doppa i grytan, och efter det fanns det ingenting annat att göra än att VÄNTA. Lasse sa, att dom där timmarna på julaftonseftermiddagen, när man bara går och väntar, det är sånt som folk blir gråhåriga av. Vi väntade och väntade och väntade. Men underligt nog var mitt hår lika lingult som förut. Bosse dunkade till klockan då och då, för han trodde att den hade stannat.
När det äntligen blev mörkt var det tid att gå med våra julklappar till Norrgården och Sörgården.

Vilka firar jul här? Om du kan svaret mejla: klara.cederstrand@alvdalen.se

fredag 11 december 2009

Polarexpressen

I hopp om att få se en sån där riktigt mysig och lite magisk julfilm som passar så bra nu i december bänkade jag mig framför Polarexpressen. Men där gick jag bet! Själva handlingen är att alla barn som börjat tvivla på tomten blir upphämtade av ett tåg kvällen före julafton för att åka till Nordpolen och träffa tomten och se vart julklapparna tillverkas. Helt okej story tycker jag men det där myset infann sig ju inte riktigt. Istället var det mycket action och flashiga specialeffekter som visst var coola men gick lite väl många gånger i repris. Det var faktiskt inte så mycket jul alls och de snusförnuftiga dialogerna verkar vara lämpade för en vuxen och gråtmild publik. Vart tog alla bra julfilmer vägen?
/ Tove

måndag 7 december 2009

Tredje julnöten

Harry hade aldrig i hela sitt liv ätit en sådan julmiddag. Hundra feta, stekta kalkoner, berg av stekta och kokta potatisar, stora fat med tjocka små prinskorvar, terriner med smörade ärtor, silversnipor med tjock, härlig köttsås och tranbärssås – och travar med magiska smällkarameller utspridda över hela bordet med bara några decimeters mellanrum. De här fantastiska smällkaramellerna var inte det minsta lika den svaga Mugglarsorten som Dursleys brukade köpa, med sina små plastleksaker och pappershattar inuti. Harry och Fred drog i en magisk smällkaramell och den sa inte bara pang, den smällde av med en explosion som från en kanon och svepte in dem allesammans i ett moln av blå rök, och ur dess inre sprängde det fram en konteramiralshatt och flera levande, vita möss.

Vilken skola har julavslutning och middag?
Maila ditt svar till: klara.cederstrand@alvdalen.se

torsdag 3 december 2009

Det ska börjas i tid


Pekbok för alla föräldrar därute som gillar Elvis (vem gillar inte Elvis?). Lars Steiner har gjort den här charmiga boken för de allra minsta. Här får vi stifta bekantskap med Elvis och hans tillhörigheter, så som hans gitarr, hans boots, hans kvinnliga fans etc. Givetvis finns även den berömda mackan med jordnötsmör och banan med. Roligt för alla!

/Klara

måndag 30 november 2009

Gissa boken! Veckans julnöt!

Det var tur att det var julspännande, annars hade _____ blivit ännu mer ledsen när Yanis for. Två dagar gick alldeles för fort. Det gjorde jullovet också, och snön försvann, men det hann ____ inte sörja över. Han var nämligen på sitt livs första disco.
- Vad kul, hade Morsan sagt. När då?
- Nästa lördag, sa _____. Och det ska bli danstävling. Jag och Sara ska ställa upp, det bestämde vi idag.
Nu stod de i skolans matsal, och discolamporna blinkade. En discjockey spelade skivor så glasrutorna skallrade. Det var stiligt. _____ rös i hela kroppen. Han och Per Hammar hade kammat håret i en evighet och snott lukta-gott av Göran. Det sved under armarna.

Vem är det som har julspännande och går på disco? Om du vet svaret mejla: klara.cederstrand@alvdalen.se

tisdag 17 november 2009

Hur tar man sig egentligen till ett kalas?



Lukas fyller år och ska ha kalas. Samtidigt som han hälsar sina gäster välkomna, passar han på att fråga hur de tog sig dit. Alla förklara hur de kommit (med buss, båt, flyg) och så får man se en bild på det aktuella transportmedlet. Mycket enkelt och med tydliga illustrationer. För små barn, som kanske, liksom Lukas, snöat in på exempelvis fordon. Varken saga eller fakta, bara roligt.

måndag 16 november 2009

Alla är rädda för alla

Rubriken sammanfattar handlingen i Sanna Töringer och Kristina Digmans Rädda Spöket. Den lilla flickan som bor i huset mitt ute i skogen är rädd för vampyrer, spöken och monster. Den lilla vampyrpojken, som bor på hennes vind, är i sin tur rädd för skelett i garderoben. Monstret som bor i källaren är rädd för små möss. Alla husets innevånare, utan den lilla flickan och mamman, flyr hals överhuvud och flyttar in i ett gammalt spökslott.

En jättemysig bok som skapar spökstämning utan att vara det minsta otäck. Kristina Digmans illustrationer är underbara.
/Klara

Lovsång till Stephanie Blake



Jag hoppas verkligen inte att någon därut har missat Stephanie Blake. De två första böckerna är helt obetalbara, roliga för barn i alla åldrar (även de som passerat 18 för länge sedan). Senaste boken LÖSS! håller inte riktigt samma fantastiska kvalitet, men är ändå rätt rolig. Kaninen gillar en tjej som är ihop med en annan kille. En dag har en söta kaninflicka fått löss. Alla tycker att hon är äcklig, förutom vår huvudperson. Det slutar med att hon ger honom både en puss och ... löss!

Vad jag verkligen gillar i de två första böckerna är att kaninen är en sån otrolig skitunge. I Bajskorv så säger han inget annat än just det och Hjälp en varg! är en Peter och vargen-historia där sensmoralen helt går om intet. Kaninen bara vägrar skärpa sig. Nu för tiden är många barnböcker härligt befriade från pekpinnar, men Blake tar det liksom steget längre. Det nästan lönar sig att bete sig illa här. Verkligen inte sedelärande, men ack så skoj!

/Klara


En väldig massa boktips

Siv sover vilse av Pija Lindenbaum

Siv ska sova över hos bästisen Cerisia. Men Siv kan inte sova och plötsligt inser hon att hon är ensam i Cerisias sovrum. Hon beger sig ut i det främmande huset för att leta. Plötsigt byts den vardagsnära skildringen mot en surrealistisk dröm. Jag fick lite Alice i Underlandet-vibbar av Siv sover vilse. Den är obegriplig och ovanlig, men häftig och ganska rolig (i köket hittar Siv två grävlignar som hamnat i slagsmål). Man vet inte om Siv drömmer eller om Cerisias hus och familj är väldigt udda...



Den mörkaste platsen i huset av Mårten Sandén

En historia om den som är liten men tuff. De stora killarna är taskiga mot Frida och Shirin, de säger att deras snönallar som de byggt ser ut som apor och att småglin inte kan åka skridskor. Vad de inte vet är att Frida visst kan åka skridskor, hon är jättebra på det. Problemet är bara att de nya skridskorna ligger på den mörkaste platsen i huset. För att kunna få upprättelse måste Frida övervinna sin rädsla för mörkret. Det gör hon såklart tillslut och hon sopar banan med de stora killarna. Rätt åt dem.

Hit med våra mössor av Eva Lindström

Fyra barn går på kalas i sina nya fina mössor. Tyvärr gästas kalaset av en trollkarl (födelsedagsbarnets far), som råkar trolla bort mössorna. Några dagar senare sitter en stackare fast i hissen i deras hus i flera timmar. Det visar sig vara pappan/trollkarlen som skulle komma och återlämna mössorna. Fullständigt poänglöst nonsens, men väldigt roligt sådant. Detta tack vare illustrationerna.

Mustafa och Stormen av Jöns Mellgren
Mustafa är en lite hund, iförd fez som bor ensam på sin båt. Han har så urbota tråkigt att han tillslut önskar att något hemsk kunde hända. Bara så att det hände nått! Då kraschlandar en fågel i båtens mast och Mustafa får fullt upp med att ta hand om den skadade fågel. Tillslut piggnar fågeln till, men råkar då ha sönder Mustafas älskade trumma, varpå Mustafa blir rosenrasande och kör iväg fågeln. Och så är han ensam och uttråkad igen. Boken slutar dock lyckligt, eftersom Mustafa får förstöra fågelns bastuba och sen är de kvitt. Illustrationerna är i mjuka färger och väldigt tilltalade. Sätter fart på fantasin. Och boken är rolig! Skrattade gott när jag läste vilka vidrigheter den välmenande Mustafa försökte tuta i fågeln under dennes konvalecens (eller vad sägs om lite finhackad blodpudding med skorpor och kaviar?)
Azads kamel av Erica Pal
Att barn säljs och tvingas delta i tävlingar som kamelförare (fullständigt livsfarligt) är ett verkligt problem i mellanöstern. I denna historia får vi möta Azad som råkar ut för just detta. Nu slutar det lyckligt, då Azad och hans kamel rymmer tillsammans och träffar några snälla beduiner. Kan vara bra att använda som utgångspunkt om man vill tala om barns olika villkor i världen. Dessutom är illustrationerna så flådiga att man bara smäller av.

Mot djungeln av Thomas Halling
Här träffar vi Maja som ska utforska djungeln, på sin väg möter hon allehanda hinder, ett träsk, pirayor och en gnisslig hängbro. Men värst är ändå besten som dyker upp och börjar jaga henne. Precis som i Hallings tidigare bok om Maja (Mot Spökslottet), så måste den som läser helt plötsligt börja snurra boken, för att hänga med i Majas vådliga färd. En roligeffekt som säkert kan tilltala många barn.


Fylla år av Emma Adbåge

En filosofisk liten bok om det här med födelsedagar. Vad är det vi fyller egentligen, när vi fyller år? Och vad fyller vi åren med? Och hur är det med vuxna, tänk om de skulle bli lika tills ig i trasorna när de fyllde år som barn blir? Hur skulle det se ut? Dessa frågor och många fler kring födelsedagar avhandlas i denna lilla pärla. I vanlig ordning är Adbåges illustrationer lysande.






Kurre kommer bort av Julia Donaldson
Katten Kurre är bästa vän med gatumusikanten Fred. En dag när Kurre pratar med en söt katt han träffar på gatan, är Fred borta när han avslutat konversationen. Vi får följa Kurres och Freds väg till återförening. Julia Donaldson har ju förr skrivit trevliga rimsagor, som översatts till svenska av Lennart Hellsing. Denna är också mycket fin. Roligt att "hjältarna" är en luggsliten katt och en hemlös spelman.
Gösta slår sig av Katti Hoflin
Lillkillen Gösta gillar att gunga högt. Men plötsligt flyger han av gungan och landar på huvet. Gösta blöder och det gör ont. Kompisarna hämtar vuxna, som plåstrar om och tröstar. En lågmäld bok för de mindre barnen (2-3 år), om hur det kan vara när man slår sig. Den känns trygg på något vis, även om Gösta först blir ledsen och rädd. De vuxna tar det så lugnt och är så kloka. Det blir liksom inte så dramatiskt, inte så farligt.
Kossans matpaket av Björn F. Rörvik
Kossan håller som bäst på med att bunkra upp mat inför vintern och samla hö i sådana där vita plastbalar (som de många ungar tycker är sååå spännande). Men det är någon fräck typ som stjäl dem. Kossan, Räven och Griskultingen ger sig ut på jakt efter de skyldiga. Vem kan de vara? En annan ko? UFO? Nej, det visar sig vara ett par sniffelhöns (en art som är utrotningshotad på grund av ointelligens). Paret trodde att matpaketen var ägg och de tog dem för att de inte kunde lägga några egna. Det här är en helt vansinnig historia, som kör på i 180 km/h. Det är bara att spänna fast sig, följa med och ha skitkul! Passar bäst för lite äldre bar 5 år och uppåt, för det är ganska mycket text för att vara en bilderbok.


/Klara

onsdag 21 oktober 2009

Åh, en ny Wirsén!


Stina Wirséns senaste bok heter Vem sover inte? och handlar om första gången man sover över hemma hos en kompis. Personligen älskar jag Stina Wirséns småbarnsböcker. Lite, men kärnfull text och helt fantastiska bilder. Jag fnissar mig igenom böckerna, fattar inte hur hon får till karaktärernas obetalbara minspel.


I denna bok ska kanin sova över hemma hos nalle. Det börjar bra, de leker och äter och har superkul. Men sen när godnattsagan är läst och det är dags att nanna kudden får kanin hemlängtan. Allt är så annorlunda hemma hos nalle.


Jättebra och fin bok, om hur svårt det kan kännas, men hur lätt det kan lösas. En liten varning bara, Wirsén har smugit in en del vuxenhumor som kan behöva förklaring. Till exempel måste nalles mamma ta en brustablett när ungarna härjar som värst. Och när nalle ska gå upp och väcka sina föräldrar, för att de ska ta hand om en gråtande kanin, så sover de inte. De ligger liksom under täcket och kramas...
/Klara

tisdag 29 september 2009

Idyll med bekymmer


Petrus Dahlin har skrivit en ny mysläskig bok, vid namn Skogens systrar. Huvudpersonen är Tom, som tillbringar sommarlovet med sina föräldrar i deras nya torp. Torpet ligger mitt ute i ingenstans och Tom, som är ett storstadsbarn, håller på att dö av uttråkning.


Så en dag träffar han på en smutsig och förvildad flicka ute i skogen. Han blir nyfiken och börjar träffa flickan och hennes systrar. Men det är någonting som inte stämmer med systrarna. Tom är inte helt säker på att han kan lita på dem, särskilt inte den ostyriga Vilda. Ibland leker hon så farliga lekar och kan få något elakt i blicken...


Jag sträckläste Skogens systrar. Kunde inte låta bli att ta reda på hur det låg till med syskonen. Sedan gillar jag Petrus Dahlins språk, korta meningar och lättläst, men utan att bli ointressant. Det enda jag hakade upp mig på i den här boken var varför Tom envisas med att gå ut i den okända skogen utan mobiltelefon. Vilken normal människa gör det?

tisdag 25 augusti 2009

En rolig bok om döden


Mamma och två barn ska åka till stranden en vacker dag i Emma Adbåges Vi hittar Smulbert. Först får vi fälja med på alla de vanliga bestyren som hör en sådan resa till. Det packas matsäck, bråkas i bilen på vägen dit och leks delfin i vattnet. Sen hittar barnen en rolig litan skalbagge, som får heta Smulbert. Smulbert är en rolig lekkamrat ända tills han dör. Då blir allting väldigt sorgligt.

Boken visar finstämt hur barn tränar sorgkänslor på okända djur. Och detta på ett väldigt fint sätt, inte sentimental, utan väldigt rakt och roligt. Mycket av det roliga ligger i Adbåges illustrationer, som är helt lysande. Vardagliga men samtidigt absurda och med stora känslor.


/Klara

Något för detektiven


Brottsplats Kråkslottet av Julian Press är en bok för den som gillar att klura. Det handlar om Lakritsgänget, som är en grupp med både vuxna och barn som är vassa på att lösa brott. Vi får följa med dem när de löser fyra fall. Historien är inte lika viktig som det faktum att läsaren själv får vara detektiv.
På varje uppslag finns en sida med text, som avslutas med att någon i Lakritsgänget gör en upptäckt som för letandet vidare. På andra sidan finns en eller flera bilder av brottsplatsen. Om man tittar riktigt noga på bilderna kan man göra samma upptäckt som detektiverna. Ibland ser man var skurken gömmer sig, eller saker som han eller hon tappat.

Vissa bilder är ganska svåra att tyda och ibland är språket lite svårt. Första fallet utspelar sig till exempel i ett kloster och livet där innehåller både saker och händelser som är svåra att förstå för en utomstående. Men för det mesta är boken rolig och klurig. Men ingenting man sträckläser. Ta ett fall i taget, annars tröttnar du nog.

Obs! Detta är ingen kapitelbok, utan kommer att stå i faktarummet, på hyllan som heter "Lekar, gåtor och spel"


/Klara

fredag 14 augusti 2009

Rädd för spöken, någon?


Trots att man är rädd för spöken, brukar man innerst inne veta att man inte behöver oroa sig. För även om de finns så bor de ju inte hemma hos dig. Eller? Ungefär så börjar Sopnedgasten och andra moderna monster av Andreas Palmaer och Per Gustavsson.


Efter att ha inlett boken så lugnande sätter författarna sedan igång med att räkna upp det ena gräsliga monstret efter det andra. Det värsta med dessa monster är att de bor i helt vanliga hus, i sopnedkastet, bakom eluttaget och i toaletten. De är störande och läskiga, men knappast farliga. Och en dag om året är det riktigt hyggliga, vill du veta vilken dag får du ta och läsa boken!
/Klara

tisdag 30 juni 2009

Jag vil ha en katt !

Anne B. Ragde har skrivit "Jag vill ha en katt"
Jag kan inte låta bli att blogga igen på temat, " hur barn får sitt efterlängtade djur" Den här underbara lilla berättelsen är rolig och samtidigt tankeväckande. Det är en kapitelbok med bilder och texten är stor och lättläst.
Den mycket envisa och bestämda Jenny vill absolut ha en katt. Alla andra förslag på djur är helt utestlutna. Hur det går får ni läsa själva. /Lili

onsdag 3 juni 2009

Årets mest omtalade bilderbok?


Den norska barnboksförfattaren Stian Hole har blivit väldigt uppmärksammad för sina speciella böcker. Hans andra bok om Herman har kommit ut på svenska nyligen (den första finns också på biblioteket). I Herman och eldsvådan, som jag precis har läst, råkar Herman sätta eld på gräsmattan hemma hos den gamla brevbäraren längst ner på gatan. Roy som går i fyran säger att brevbäraren dränker kattungar nere i viken. Herman är rädd för brevbäraren, men hjälper ändå till att släcka elden. Istället för att sticka därifrån, som han kunde ha gjort. Efter eldsvådan blir Herman och brevbäraren vänner, tidigare har de båda varit lite ensamma.


Herman och eldsvådan är en fin historia, men det är illustrationerna som gör att boken är något alldeles extra. Stian Hole gör collage och montage i Photoshop, där han leker med perspektiv och proportioner. Bilderna blir därför både verkligehetstrogna och lite absurda på samma gång. Rekommenderas!

onsdag 27 maj 2009

Liten men tuff

Ulf Stark har kommit ut med en ny bok som heter Detektivpojken. Som vanligt när Stark varit i farten har man en rolig historia att se fram emot. Just denna historia handlar om en liten kille som inte vill något hellre än att få vara detektiv tillsammans med sin storebrorsa och hans kompisar. Men brorsan tycker att pojken är för liten och dum för att få spionera ihop med dem. Där har han fel, för lillkillen är mycket smart. Och han hittar ett sätt att bevisa det!


Detektivpojken är en bok att läsa själv, för den som precis lärt sig. Ungefär halva sidan är text och andra halvan bild. Och vilka bilder sen! Markus Majaluoma har illustrerat berättelsen helt briljant. Detektivpojken själv ser ut som en pajas i sina prickiga, för små byxor (så små att han ständigt visar halva baken). Brorsan och hans tuffa kompisar har varsinn löjlig hatt. Jag skrattade lika gott åt bilderna som åt Ulf Starks berättelse. Varsågoda och läs!

tisdag 19 maj 2009

Förlåt!


Igår läste jag Förlåt!, skriven av Robert Landa, illustrerad av Tim Warnes. Den handlar om Björn och Kanin som är allra bästa vänner. En dag hittar de något vacker och silvrigt ute i skogen. Björn är övertygad om att det är en bild på honom och kanin att det är en bild på honom. Men i själva verket så ser de ju sin egen spegelbild... Vips, så är de goda vännerna osams.


Förlåt! handlar om hur tokigt det kan bli, när kompisar blir osams helt i onödan. Och hur snabbt det kan gå över, särskilt om man säger det magiska ordet "Förlåt". Bilderna är i mjuka, fina färger och de lilla silvriga saken som Björn och Kanin hittar i skogen är lika silvrig för oss som läser, vilket är en rolig effekt.

/Klara

lördag 16 maj 2009

Fantastiska Flora



Jag blev alldeles till mig när jag såg att vi fått in Floras blommor av Kristina Digman på bibblan. Bara bilden på framsidan gör hela min dag. Flora presenterar olika blommor för oss i denna bok. Allt ifrån de första snödropparna till renfanan somblommar långt in på hösten. Boken är rolig för att Flora är så förtjust i alla blommorna hon möter, den som läser blir liksom också sugen på att gå ut och upptäcka. Sen får man veta olika intressanta saker, som att när det regnar så använder insekterna blåklockan som paraply och att gullvivan innehåller en söt nektar som man kan smaka på. En del av de blommor Flora visar är giftiga, det berättar hon också.

Bilderna i boken är målade av Kristina Digman själv och är helt fantastiska. Både lika verkligheten, men ändå som små konstverk!

Läs också Floras kulle, som är första boken om Flora. Den är mer en liten historia om hur Flora fantiserar ihop en trevlig skog att bo i och sedan träffar en vän.

måndag 11 maj 2009

En snäll och filiosofisk mus



En dag föds en mycket speciell lite mus. En mus som kan tänka, på både stort och smått. Musen förstår att han är speciell, att han tänker mer, annorlunda än sin musmamma och muspappa.

I Ulf Nilssons bok Ost till alla möss får vi följa den speciella musen när han upptäcker världen. Först upptäcker han det lilla musboet där han föds, sedan bondgården i Sydafrika där han bor och sedan resten av världen, med hjälp av en kartbok. Vår speciella lilla mus är inte bara ovanligt klok, han har också ett ovanligt stort hjärta. Om någon är i knipa är han den förste att hjälpa till.

Boken berör stora, viktiga frågor. Om rätt och fel och allas lika värde. Därför tycker jag att det är märkligt att läsaren får veta att familjen som äger bondgårde är ljushyade, men deras hembiträde är en mörkhyad kvinna. Men ingenstans i boken ställs frågan om varför det kan vara så. I Sydafrika fanns förr ett samhällssystem som kallas för Apartheid, som bygde på att människor med ljus hy och människor med mörk hy inte skulle leva tillsammans och umgås. Det bygde också på att de ljushyade hade makten och ansågs vara mer värda än de med mörk hy.

Jag tycker ändå att Ost till alla möss är en bra högläsningsbok, som säkert går att diskutera mycket kring. Den är oftast trevlig och mysig. Men den som är lite rädd av sig ska hålla någon i handen, för det dyker upp en leopard på bondgården. Och den är verkligen otäck!
/Klara

fredag 8 maj 2009

Charter-Rakel och fuskhajarna


Det är höstrusk och gråtrist i Sverige. Rakel, Sara och Mats vill inte vara ute och leka. Men precis när de ska gå in dyker Ryslige Roland och hans busar upp. De ska inte gå in, de ska åka på charter till solen. Busarna är fullt utrustade för semester, med hawaiiskjortor och snorklar. Rakel och gänget mutar sig till att få följa med, och efter en vådlig flygfärd landar de på Costa di Roland. På denna semesterort är det verkligen Roland som regerar. Bland annat briljerar han genom att simma med två livsfarliga hajar. Rakel anar dock ugglor i mossen… Och hon får en chans att hämnas på Roland, som varit allt annat än trevligt resesällskap.

Detta är Martin Widmarks sjätte bok om smarta och modiga Rakel. Rakel som ständigt stångas med den äldre och lite taskiga Roland. Britt Sternehälls bilder är fulla av liv och roliga detaljer. De fungerar väldigt bra till Widmarks text och förstärker det roliga i berättelsen. För visst är det roligt att se hur lilltjejen överlistar den stora killen och hans ”busar”!

/Klara

måndag 30 mars 2009

Var snäll mot miljön!

Hjälp vår jord av Lauren Child och Bridget Hurst

En bilderbok med ett viktigt och väldigt aktuellt ämne: hur vi ska ta hand om vår jord. Charlie berättar för Lola om återvinning. Som att gammalt papper kan bli nytt...
De startar en tävling, en återvinningstävling. Tillsammans med de andra barnen börjar de samla saker som kan återvinnas och för varje grej som de återvinner klistrar de ett litet löv på ett uppritat träd (en riktigt bra idé tycker jag!). Vinsten i tävlingen ska jag inte avslöja men det är ett riktigt fint pris.

En bok som tar upp ett viktigt ämne och som i alla fall jag tog direkt till hjärtat.

torsdag 12 mars 2009

Möt Miss Amanda Hill!


Cirkus i skolan av Lin Hallberg.

Samuel är 9 år. Han har en katt som heter Lattjo och en kossa som heter Hjärtros. När fröken berättar att det ska komma en ny elev till klassen blir alla nyfikna och förväntan hög.

Så anländer slutligen Amanda. Hon och Samuel blir genast vänner men alla i klassen tycker inte att det är så roligt att just dom två blir kompisar...

En härlig (läs HÄRLIG) bok som både bjuder på fniss och viktiga saker att diskutera, om grupptryck och gruppgemenskap...

Läs läs läs!

tisdag 3 mars 2009

Kusligt hus

Jag har läst Camilla Gripes bok Vilse.

Året är 1956 och de två syskonen Anders, 7 år, och Birgitta, 9 år, beger sig ut i blåbärsskogen. Plötsligt hör de ett brak och flyr i ren panik. När de såsmåningom stannar inser de att de är vilse.

När de vandrat omkring ett tag hör de någon som skrattar. De följer skrattet i hopp om att hitta någon som kan hjälpa dem men hittar istället ett hus. Huset är gammalt och nästan överväxt av klängväxter och omges av en speciell atmosfär:

"Det föll sig naturligt att viska här, som om någon sov och inte fick störas. Det vilade en drömsk och overklig stämning över platsen."

Vilse är lite sådär lagomt kuslig och är en berättelse som gjord att läsa högt en mörk vinterkväll.

/ Wilda

torsdag 26 februari 2009

En till cool mormor!

För inte så länge sedan läste jag Finurliga Mama Sambona , en underbar bok som handlade om Mama Sambona, en klok och härlig mormor. Nu är det dags för en ny cool mormor för jag har läst Värsta resan Hetty av Martina Bigert.

Hetty ska tillbringa sitt påsklov hos sin mormor Ingrid i New York. Mormor Ingrid är konstnär, har en egen igelkottkoloni uppe på taket och åker omkring på en sparkcykel inomhus, hon har en rund säng och en rutschbana inomhus. Den enda regeln som finns hemma hos mormor Ingrid är att man ska göra precis vad man känner för.

Hetty ser frameot att mysa ensam med mormor men det visar sig att mormor och Hetty inte blir så ensamma som Hetty önskat. Mormor har nämligen en ny pojkvän som heter Göran. Han har rastaflätor och är grym på att åka skateboard. Han har även friat till Ingrid och hon har sagt ja. Och med tanke på hur tokrolig mormor Ingrid är så blir bröllopsförberedelserna därefter....

För den som gillar böckerna om Hetty finns det fler:


/ Wilda

måndag 23 februari 2009

Absolut favoritbok

Jag är bokkär. I helgen har jag läst en så himla bra bok, nämligen Absolut jag, Clarice Bean av Lauren Child.

Huvudpersonen, Clarice Bean, är en cool och rolig tjej som älskar att läsa böcker och som inte alltid kommer så där jättebra överens med sin skolfröken. I boken berättar Clarice om skolan, vänner och sin ibland tokiga familj. Jag skrattade så tårarna sprutade när jag läste den!

Absolut jag, Clarice Bean är numera en av mina favoritböcker. Absolut!

/ Wilda

onsdag 18 februari 2009

Bilderbok som berör



När farfar blev ett spöke av Kim Fupz Aakeson är en bilderbok som tar upp något så sorgligt som döden.

Om Eriks farfar som dött, om familjen som sörjer och om farfar som kommer tillbaka som ett spöke. Det är något som han glömt.. men vad? Tillsammans med Erik kommer farfar ihåg vad det är. Han har glömt att säga hej då till sitt älskade barnbarn.

Vacker och fin räcker inte riktigt till för att beskriva den här boken men man kommer i allafall en bit på vägen.

Ny fantasyserie



En ny fantasyserie av Adam Blade har hittat hem till biblioteket. Jag har läst första delen: Drakens vrede.

Kungariket Avantien är hotat. Den onde trolllkarlen Malvel har uttalat en förbannelse över landet. Han har gjort så att de sex vidundren (en drake,en sjöorm, en jätte, en kentaur, ett snömonster och en eldfågel)som i vanliga fall skyddar landet nu gör allt för att förstöra och förgöra.

Men det finns också en profetia som säger att en ung pojke ska framträda och rädda riket. Landet sätter nu sitt hopp till denna unga hjälte, ska han klara att rädda Avantien från Malvels ondska?

Ikväll ska jag läsa den andra boken i serien: Sjöormens förbannelse!

/ Wilda

måndag 16 februari 2009

Den stora spökräddningen, Eva Ibbotson

Har ni sett att DN har listat 100 klassiker bland barn- och ungdomslitteratur? Jag har precis läst ut en bok som är med på listan, nämligen Den stora spökräddningen av Eva Ibbotson.

Fabian är ett spöke som precis som spöket Laban inte är det mest fasansfulla spöke man kan möta... Jag fnissar och ryser omvartannat när jag läser om Fabians familj. Hans mamma luktar mögliga inälvor och hackade köttmaskar och hans faster Hortensia (som blev halshuggen av Henrik den 8:e) har en rosa halsstump som är lite "ojämn i kanten efter bödelsyxan". Huuu.

Fabian och hans familj har det riktigt mysigt på slottet där de bor tills de en dag hör massa grävmaskiner. Deras ruskiga gamla kråkslott ska moderniseras och göras om till turistattraktion med tillhörande semesterstugby och allt. Spökfamiljen står inte ut och flyttar. De driver omkring, hemlösa, tills de träffar Rick.

Rick, som är typ 11-12 år, går på internatskola. Han blir först lite förskräckt när han träffar spökena (vem skulle inte bli det?!) men bestämmer sig snabbt för att hjälpa familjen att hitta ett nytt hem. De beger sig mot London för att ansöka hos premiärministern om mark till ett spökreservat, en plats dit alla Englands spöken är välkomna.

Ju närmare de kommer till London desto fler spöken ansluter sig till expeditionen. Spökena verkar inte riktigt få plats i det nya moderna England och många är hemlösa. Allt fler räknar med att Rick ska hjälpa dom. Hur ska det egentligen gå?

Boken är mysläskig, spännande och rolig på en och samma gång. Härlig kombination va?!

/ Wilda

måndag 9 februari 2009

Sjukt med choklad!

Hela förra veckan lät jag så här: *krax krax*. Jag låg hemma och var sjuk och var på det hela taget ett litet slemmonster. Inte orkade jag läsa något heller men som tur är finns det ju cd-böcker!

Jag satte tänderna i en klassiker och snorade ikapp med Roald Dahls Kalle och chokladfabriken. Huvudpersonen Kalle Spann är en av fem lyckliga barn som hittar en guldbiljett i en av Willy Wonkas härliga chokladkakor. Biljetten ger inträde i den mystiska chokladfabriken som ägs av chokladgeniet Willy Wonka. Ingen har satt sin fot där på många många år och man ser aldrig några arbetare som lämnar fabriken, bara mängder av härligt godis...

Boken var både bra och rolig och jag blev extremt sugen på choklad *mums*!

/ Wilda

P.S. Kalle och chokladfabriken finns både som cd-bok och som bok här på bibblan!

tisdag 27 januari 2009

En pärla i sagohyllan...

Igår hittade jag en riktig pärla i sagohyllan - bröderna Grimms sagoskatt i en ny utgåva med härliga illustrationer från bland andra Jan Lööf. Längst bak i boken får man dessutom veta lite fakta om de sagosamlande bröderna = spännande!

Själv vill jag hugga tag i närmaste person och diskutera saga versus film eller prata om muntlig berättartradition eller kanske sätta ihop min alldeles egna version av Snövit...

Hur som haver, en riktig sagoskatt att ösa ur!

måndag 19 januari 2009

Härlig och finurlig bok om färg

Jag började dagen med att läsa en så härlig bok som handlade om färger. Boken är skriven av Lotta Westrup och heter Inte bara svart eller vitt. Boken tar upp färger på de mest finurliga sätt eller vad sägs om...

"En färg kan ha känslor
gråtrist, chockrosa eller svartsjuk"

Boken satte i alla fall färg på min dag och framförallt fart på fantasin!

Hej svejs från en för dagen grå Wilda

fredag 16 januari 2009

Härligaste kompisparet!

Det här är den tredje boken om kompanjonerna Olga och Stefan. De har en riktig pest-å-pina-dag tills en pil kommer vinande med en inbjudan till fest. Olga och Stefan har fått indiangrannar och finner en vän direkt i Viskande Vinden (eller Vivi kort och gott).

Tillsammans ger de sig ut på äventyr i jakt på Vishetens källa som ligger högt upp på Örnbergets topp. De lyckas med sitt uppdrag men väl upp på berget så kommer den täta dimman som medicinmannen varnat för. Hur ska de komma ner?!

Willis skriver underfundigt roliga texter och bjuder på detaljrika bilder där det finns mycket att upptäcka. Heja för Olga och Stefan!

...och hej hopp från en förkyld Wilda

torsdag 15 januari 2009

Moa, mamma och pappa ska äta middag. Pappa har lagat falukorv men mamma klagar och tycker att den är felstekt och vidbränd.. Du är ju inte klok säger pappa till mamma och bråket är igång. Sluta viskar Moa men det är ingen som hör.

Håkan Jaensson och Kenneth Andersson har verkligen lyckats fånga hur hemskt det är när ens föräldrar bråkar, hur hela världens tycks rasa ihop... även om det bara rör sig om en välstekt falukorv.

En av de bästa bilderböckerna jag läst på länge!

tisdag 13 januari 2009

Kaninkostymen av Per Gustavsson


En varm berättelse av Per Gustavsson med bilder av Helena Willis om hur det är att vara kär för allra första gången.

Viktor är 6 år och kär i Gabbi som går i samma klass. Men vad han än gör så ser inte Gabbi honom (inte ens när han äter fem korvar och tar korvrekord). Åsså kommer pappa en morgon och säger att han inte hann tvätta och mamma plockar fram den rosa kaninkostymen...

Mysigt, fnissigt och tänkvärt.

måndag 12 januari 2009

Bästa bilderboken!

Efter att ha läst ut Finurliga Mama Sambona är jag helt helt bokkär. Fantastisk berättelse, skriven av Hermann Schulz, kombinerat med otroliga bilder som gränsar till magiska av Tobias Krejtschi och resultatet kan inte bli annat än o-så-bra!

Huvudpersonen Mama Sambona är en cool mormor/farmor och tillika drottning på ön Ukerewe. Henne har Döden bestämt att han ska hämta hem till förfäderna men det visar sig vara lättare sagt än gjort. På ön Ukerewe måste Döden nämligen följa bestämda regler. Till exempel så får Döden bara knacka på tre gånger hos den han vill hämta och om han inte träffar personen han söker eller tar fel på adress så måste han vänta flera år innan han gör ett nytt försök. Därtill har han att göra med Mama Sambona som inte är vilken kvinna som helst. Han knackar på två gånger förgäves och den tredje gången så lockar hon in honom i en festlig dans, så festlig att han glömmer sitt uppdrag.

Rekommenderas, rekommenderas, rekommenderas!